Tiden har flugit sin kos och det har faktiskt blivit dags för det sista inlägget från Bangladesh! Vi hade vår sista arbetsdag i torsdags och vid klockan 22 på kvällen var vi äntligen klara. Jippi! Detta firades med sen middag hemma hos vår handledare Ayeleen och hennes man Amin.
Igår firades vi av med en båttur på Dhaleswari-floden av det närmsta jobbgänget. Det var jättemysigt och timade ju också perfekt med midsommar. Dagen till ära gjorde vi blomsterkransar av rosor och orkidéer tillsammans med några vita småblommor som bas. De imponerade sedan stort på våra vänner.

Midsommarkransverkstad.

Det färdiga resultatet.
Idag ägnar vi tiden åt att packa (för att se om allt går ner eller om vi behöver en väska till ; P )och funderar över tiden här. Det finns mycket jag kommer sakna, men också mycket som det ska bli skönt att slippa på ett sätt. Saker som det är helt ok att leva med några månader eller så, men som man inte hade velat ha runt sig hela livet.
Saker som jag kommer sakna är:
Marknaden – underbara färska grönsaker och frukt runt hörnet
Vännerna – jag vill ta med en hel bunt hem!
Folket – gästfrihet som jag aldrig sett den förut
Tetraditionen – en slags essens av bengalisk kultur som såklart genast tilltalade tektokiga mig. Man kan inte få för mycket te!
Folklivet – det händer alltid någonting ett stenkast från där du bor. Alla sinnen matas ständigt och allt är så levande.
Strömavbrott – En bättre social boost finns inte. Te någon?
Rickshaws – Kollektivtrafik från hus till hus – ja tack!
Tygerna – så bra, så billiga och så färgglada
Saker som jag inte kommer sakna så mycket:
Strömavbrott – ingen el -> inget vatten -> ingen ren tvätt & ingen el -> ingen AC -> inget syre
Sopor – ohygieniskt, ohållbart ich väldigt illaluktande
Bussarna – Alldeles för många nära-döden-upplevelser och nattligt tutande
Klädkoderna – jag vill kunna ha vad jag vill. Dessutom är det oschyst att män kan ha vad de vill, medan kvinnor ska följa regler.
Husdjuren – Termiter som sakta äter upp nattduksbordet, kackerlackor i köket och larver och skalbaggar i badrummet. Hmm, nej tack!
Trottoarerna – Trottoarer ska vara gjorda för att gå på, dvs. inte vara 20 cm höga, fulla med träd, bilar och försäljare.
Fattigdom – människor förtjänar inte att ha det som vissa har det här
På måndag är det sedan dags för oss att bege oss till Indien. Vi flyger till Mumbai och har sedan två veckor på oss att ta oss till Delhi innan vi flyger hem till Sverige igen. Vi kommer faktiskt sälja vår dator här för att slippa släpa på den i Indien, så jag vet inte hur mycket skrivet det blir. Men jag utlovar en sammanfattning någongång efter jag kommit hem.
Ha det jättebra tills dess allihopa!
Kram kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar