52 dagar i Kenya: Upptäcksfärd och shopping

Idag är vår första helgdag sedan vi landade och därför har vi gett oss ut på upptäcksfärd. Innan hade vi bara varit på marknaden tre kvarter bort och det duger ju inte! Glada i hågen har vi promenerat i Baridhara, vår stadsdel, och också i Gulshan, grannstadsdelen. Båda stadsdelarna ligger i det ”fina” Dhaka och här finns ganska många ambassader osv.

Stadsdelarna var en intressant mix av vad som anses ”finare” i västvärlden med gigantiska villor där privatchaufförerna stod och tvättade bilarna, parker och affärer och det som anses ”mindre fint” eller som vi från väst kanske inte associrear med ett finare område. Exempel på det är kor som betar vid vägen, hundar som springer löst och smuts i vattendrag. Som bisats kan tilläggas att det är väldigt vanligt att ha en chaufför här och vad jag har hört är det något man skaffar så fort ekonomin tillåter det, det är alltså inte något som finns bara i toppklassen.

Gulshan lake

I våra ögon kan världen här te sig ganska rörig. Trafik hit och dit, en massa försäljare på gatan och ricksahws och baby-taxis överallt. Sinnena sköjs över med en massa intryck hela tiden. Å andra sidan är det ju det här vi vill ha i Sverige. Liv på våra gator! Det där röriga kan också kännas ganska befriande och trevligt. En ”död stadsdel” såsom de diskuteras i Sverige hade nog varit svårt för någon härifrån att begripa vad det är för något. Har du tråkigt är det bara att gå ned och prata med grabbarna på hörnet, för du vet att någon står ändå står där. Kanske jobbar han som vakt, kanske säljer han snacks.

Ett av gatustånden

Efter tips hittade jag och Frida en mycket fin Fair Trade affär med naturfärgade tyger som vi definitivt kommer återvända till! Jag måste erkänna att det kliade rejält i fingrarna när den handgjorda väskan kostade motsvarande 45 svenska kronor.

Frida i Fair trade affären

Rejält trötta efter promenaden i värmen och irriterade på de ettriga myrorna vid vår parkbänk gick vi hem och vilade inför kvällens äventyr – shopping och mat med Shahids släktingar.

Anledningen till mötet var från början seden att ge gäster till ”hemlandet” en present. Gullig som Shahid är ville han att vi skulle få riktiga bengaliska kläder och det genom hans frus syster Chinu som bor här i stan. Därför mötte hon och hennes son Tanzim oss och så bar det av på vår första baby-taxi tur genom stan till en affär som fungerade lite som Indiska med kläder och inredning, fast bättre, större och mer orgnaiserad. Där fick vi prova salwar kameez (byxor, tunika och sjal) som är vardagskläderna här jämte sarin. De var alla så fina och färgglada och väldigt bekväma. Det blev även en tunika samt en väska som vi fick i present av Chinu. Vi hade supertrevligt och kommer säkerligen hitta på mer med sonen som var lika gammal som vi och mycket intresserad av Sverige eftersom han ansökt om stipendie att få läsa sin master i Stockholm.